fredag 26 juni 2015

150613 12-timmars Ensam

Då har Greyhound äntligen varit med på ett 12-timmars. Förra året var jag tvungen att avbryta pga för hård vind. I år var vinden mer normal, men väldigt varierande. En del tabbar och ovana med båten gjorde att resultatet inte blev så bra. Nåja, jag kom i mål iaf. Nedan finns redogörelse sträcka för sträcka.


537-541: Jag startade en kvart försenad från punk 537. Två av de andra hade dragit i väg åt samma håll som jag skulle så jag hade båtar att gå på i början. Det var mycket lätt vind från SV. På kryssen upp mot Rumpudden kom jag ikapp de andra och efter Rumpudden föll jag av, kunde sätta screachern och rann sedan ifrån. Kul att jag åkte i ca 4,5 knop i 1,5 m/s. Kändes nästan overkligt. Vid Varnöbergen dog vinden totalt och de andra båtarna kom ikapp och förbi innan jag fick vinden som de seglade med. Nu kunde jag ännu en gång dra ifrån och rann sedan iväg när vinden fyllde på mellan Varnöbergen och Långbälingssundet. Det är 6 distans mellan St Rotholmen och Långbäling. Idag tog det tre timmar(!) att åka den sträckan
Felet jag gjorde var att inte gå i en vid båge runt Varnöbergen. Jag såg att det hela tiden fanns vind bortom småöarna mellan Rumpudden och Utö. Måste lära mig att leta efter vinden när det är lätt och inte gena över fläckar med stiltjen.

541-518: Det blåste västligt genom Långbälingssundet, så jag trodde att den västliga vinden från Landsort (VIVA-appen för Landort visade V 6 m/s) hade kommit. Hade från början tänkt att ta 518 Dämban som nästa punkt, men med västliga vindar skulle det bli plattläns hela vägen och det skall man undvika. Tänkte därför gå upp Fjärlångsfjärden och ta punkt 551 på Jungfrufjärden, men ju längre norrut jag kom desto mer SV blev det. Efter Notholmen ändrade jag kurs till söder om Fjärdlång för att åka mot 518 i alla fall. Söder om Fjärdlång började det blåsa lite och äntligen blev det fart på båten. Efter Norsten kunde jag inte gå rakt mot 518 utan fick skära i undanvinden. Svårt när man inte visste exakt vart pricken för punkt 518 stod. Skar några gånger i den svaga vinden tills jag fick syn på pricken.
Felet jag gjorde här var att inte skära ner till punk 517 Norsten först för att sedan få en fördelaktig bog raka vägen till Dämban.

518-542: Efter rundningen av 518 trodde jag att jag kunde behålla screachern, men vinden ökade och vindvinkeln blev lite för brant. Det blev en stökig inrullning som gjorde att jag inte kunde använda seglet resten av dagen. Det är lite knepigt att rulla in screachern i hårt väder då det blir tyg över ovanför hornet för skoten som gör att seglet låser sig när man skall rulla ut det igen. Får träna på att få en fin inrullning genom att hålla emot med skotet och kanske rulla in den sista biten ett par gånger för att få det snyggt.
Resten av benet blev en fin segling med halvvind hela vägen.

542-551: Inga konstigheter. Slör direkt efter 542 och efter Kvinnholmen halvvind.

551-539: Efter Fjärhällan var det dags att ta en ny punkt för mig; 539 Finnklippan. Vattnet är dock bekant då jag har åkt förbi Finnklippan under hela min uppväxt. Kryssbog till Måsholmen, slör för att runda Kalvholmen och sedan halvvind till Finnklippan. Det blåser rätt bra nu, ca 9 m/s. Hade dock varit roligt att testa screachern på undanvinden och halvvinden.

539-552:Efter Finnklippan gick jag söder om Härsö och ut till Ingaröfjärden för att ta punkt 552 Grönö. Nu blåste det nästa 10 m/s i byarna. Jag väntade dock att ta ett rev i focken. Rodertrycket som jag har hade haft sedan punkt 518 började bli mer och mer irriterande. Nu fick jag verkligen hålla i rodret för att båten inte skulle sticka upp i lovart.

552-(540)-552: Jag tyckte att det blåste halvvind på Ingaröfjärden och tänkte då att det blir en fin resa till punkt 540 som är startpunkt för en del deltagare. "Här  är det antingen med eller mot" läste jag någonstans, men tänkte inte på det just då. Bra fart ner till Ägnö där det var tvärstopp. Från ca 10 m/s till nästan noll på bara ett par 100 meter. Nu förstod jag varför det var antingen med eller mot. Ägnö och Ingarölandet är väldigt högt här, så blåser det SV kommer inte vinden ner till vattnet. Den kommer ner i lätta virvlar vilket gör det nästan omöjligt att segla. Efter en stund kom jag ur stiltjet och kunde åka tillbaka till Grönö. Tur att jag kom loss över huvud taget!
På vägen tillbaka började jag titta lite på varför båten var tung på rodret och ville lova upp hela tiden. Det visade sig att jag inte hade dragit åt nedhalet till rodret ordentligt så roderbladet hade åkt ut lite. När jag drog in rodret igen blev styrningen åter neutral. Nu blev det roligt att segla igen!

552-544: Efter Grönö styrde jag båten norr om Nämndö för att ta punkt 544. Jag har åkt här förut och vet att det måste blåsa lite för att ta sig förbi de höga bergen på norra Nämndö. Helst skall man runda ostpricken för att hela tiden få vind. Förra gången gjorde jag inte det och höll på att fastna. Nu gick det bättre med vind i seglen hela vägen. Sista lilla biten är kryssbog och jag drog in lite segel i focken.

544-554: 544 Malma är ytterligare en ny punkt för mig som ligger vid inloppet till Malma Kvarn. Inga problem. Tvärs över Nämndöfjärden bara.

554-553: Sista lilla biten till målet är ca 3 distans. Jag skulle åka in dryga timmen innan måltiden gick ut, men denna gång brydde jag mig inte. Hade gjort så många misstag att jag ändå inte skulle vara med och fajtas i toppen. Skönt att komma in i tid och ses mig om efter en lämplig tilläggningsplats då jag aldrig har varit i Norrviken med Greyhound. Vinden ville dock annorlunda och dog precis när jag kom ut på Nämndöfjärden igen. Tillslut kom vinden från SO och närmre mål från NO. Ett par slag var jag ändå framme och kunde pusta ut ca en halvtimme innan tiden gick ut.

Ner med seglen och sedan leta plats. Det fanns en ganska bra plats lite längre bort i viken nära vassen som var relativ rak i strandkanten. Det hängde lite grenar över båten, men det gjorde ingenting.
Efter prisutdelning och grillad korv var det skönt att sträcka ut i förpiken och glida bort.

Alla resultat finns på 2015 års 12-timmars Ensam hemsida.

måndag 8 juni 2015

150606 Tyresö Strand

Idag tog vi en endagars till Tyresö Strand. Ungefär lika långt som Ornö runt, men lite andra vyer. Betydligt svårare att segla dock då vi hela tiden befann oss mellan öar.
Vinden kom från SO i ca 8 m/s i början. Den skulle dock vrida mot V och öka till 14 till kvällen så vi hoppades vara klara innan den vinden kom. Det skulle dock visa sig att bland öarna nära fastlandet blåser det betydligt mindre.
Vi åkte mot Dalarö och rullade ut screachern i höjd med Gunnarsholmen. Förra helgen hade vi bytt nedhalet till peket så det skulle bli intressant att se hur mycket nedhalet höll för. Mellan Gunnarsholmen och Dalarö var det halvvind i relativ frisk vind. Då small det till och peket for upp. Nedhalet höll inte för så mycket med andra ord. Problemet var att tampen sattes fast i en clamcleat och ytterhöljet på tampen höll inte för påfrestningarna. Tampens kärna var dock fortfarande intakt. Nu har jag bytt tampen mot Dyneema och skall säkra den i en knap istället. Allt enligt andra som har likadant peke som vi. Under stök och bök kunde vi bärga screachern som nu inte kunde rullas in. Till slut var den inpackad i ett sidoskrov och focken utrullad.
Ner till Tyresö Strand hade vi medkör/halvvind, så det var bara att åka med. I Erstaviken hade vi behövt screacher i den allt lättare vinden. I svackorna kunde vi få några körare, så vi visste att det blåste på öppet vatten, men annars var det väldigt svag vind.
När vi vände fick vi en kryssbog upp till Napoleonviken. Nu ökade vinden hela tiden istället och vi tog ett rev i focken efter ett tag. Det blev lite stökigt i höjd med Härsös höga klippor, men när vi kom förbi där fick vi en lång kryssbog ner och förbi "Kjelleklabben". Nu tog vi ett rev i storen också då vi visste att det skulle blåsa ordentligt på Jungfrun. Mycket riktigt fick vi toppar på 13 m/s på öppet vatten. Vinden beter sig lite konstigt när det blåser så mycket. Vinden blir liksom "gropig" och kommer i stötar. Väldigt svårseglat på kryssen.
Nu hade vinden vridit till SV, så det var bara att stånga sig förbi Dalarö och Gunnarsholmen. Vi seglade ända in till Gumsen, så det blev lite knöligt förbi startplatsen för Onsdagsseglingarna också innan vi kunde ta ner och fälla ihop.

En rätt så fin segling blev det, men som sagt väldigt svårseglat i den hårda vinden bland öar och trånga passager.